Togeans, Bunaken och nu Singapore

Vi stannade 11 helt underbara dagar pa Kadidiri, Togean Islands, en av hojdpunkterna pa resan. Vi bodde pa ett litet stalle pa stranden som drevs av en valdigt gastvanlig familj. Om dagarna snorklade och dok vi, och pa kvallarna lyssnade vi pa vackert indonesisk gitarrspel. Mestadels var det Eros som spelade (han med keps pa bilden nedan), och vi andra forsokte sjunga en ton da och da. Maten var underbar! Det var visserligen fisk bade till lunch och middag i 11 dagar, men man langtade till varje maltid, imponerande. Varje kvall innan middagen, (eller nar det behovdes) akte Akka, herren i huset ut och fiskade och ville man folja med sa var man mer an valkommen. Sjalvklart drog Simon upp en Barracuda den kvallen vi hangde med! (Bildbevis nedan).

Efter Togean Islands akte vi vidare till Bunaken for att dyka nagra dagar. Det ar valdigt speciellt att dyka i vattnen kring Bunaken. Man far namligen trangas med alla plastpasar och annat skrap som kommer flytande fran Manado, dar man sorgligt nog anvander havet som sopnedkast... Och den mentaliteten upplevde vi tyvarr nastan overallt pa varan resa. Trots detta klassar manga Bunaken som ett stalle i varldsklass vad galler dykning. Vi tror att Bunaken var betydligt battre bara for nagra ar sedan.

Nu sitter vi i Singapore och vantar pa att det efterlangtade flyget ska ga hem till Sverige! Vi har varit i Singapore lite for lange nu sa det ska bli skont att komma hem, aven om det ar en trevlig stad. Igar akte vi till det beromda Singapore Zoo, hade lite otur med vadret da det regnade nastan hela tiden men det var anda skoj.


Ser du farskallen?


Toa och dusch, enkelt men effektivt.


Sofia poppar upp efter ett dyk pa Bunaken.


Storfiskarn.


Vara trubadurer Pudin och Eros.


Simon och Amal klattrar ikapp.


Piratsimon utforskar Togeans.


Marius och Sofia pa baten fran Bunaken.


Singapore Zoo.


SES SNART!!!

Sma grodorna, Gorontalo

Nu har vi antligen kommit till sista dagen i Gorontalo, ikvall tar vi baten till togeans och kommer fram imorgon. Idag hade vi nog en av hojdpunkterna pa hela resan, vi var namligen och halsade pa en skola har i byn, de var runt tio ar gamla. Barnen var nastan i extas bara av att vi var dar och nar vi sedan hade lite matte/engelska lekar med godispris var stamningen pa topp. Efter den harda biten sa sjong vi "Broder Jakob", bade pa indonesiska och svenska, och Sofia fick da glansa lite med gitarren. Det basta av allt var nar vi allihopa sjong och dansade sma grodorna tillsammans pa skolgarden, helt underbart! (Ungarnas favoritdel var helt klart "qouack ack ack")

MOT TOGEANS!!!

Mycket tid over till att vika grashoppor av palmblad.


Vi och Roly delar en flaska Arak.


Sofia forhor lite skolungar.


Vi posar med lararna.


Vi och barnen efter att ha lekt sma grodorna.


Sofia med blackboarden.


Simon delar ut highfives.

Gorontalo

Vi ar i en stad som heter Gorontalo och vantar pa att farjan ska ga till Togean Islands, men den gar bara tva ggr i veckan sa det ar inte dags forran pa onsdagnatt. Det ar haftigt har. Nastan ingen talar engelska sa vi har forsokt lara oss lite indonesiska fraser. Dessutom gar det kor och getter pa vagarna overallt. Faktum ar att det finns lika mycket djur som mopeder.
Nagot annat som ar lite annorlunda ar att jag och Simon blir behandlade som kungligheter. Alla vinkar och hejar pa oss sa fort vi gar ut pa gatan, och barnen pekar och gapflabbar som om vi bar clowndrakt. Visst ser vi kanske lite roliga ut i kontrast till allt annat, bada tva bruna och superblonda men SA roliga trodde jag inte att vi var. :P Men det ar ju skoj att kanna sig lite markvardig for en gangs skull!

For er som inte redan visste sa ar Togean Islands en ogrupp bara nagra timmar bat soder om ekvatorn. Allt ar valdigt simpelt, och huvuddagssysslorna kommer vara att sola, bada, snorkla och dyka. Jag tvivlar pa att det finns ett internetcafe da det knappt finns elektricitet sa rakna inte med nagra stora forandringar har pa bloggen ett par veckor framover.
Goda nyheter ar iallafall att snart kommer vi hem! Vi saknar er jattemycket!
Kram
/De blonda Clownerna

Bali

Nu har vi varit pa Bali i 5 dagar och ska strax flyga till Sulawesi, Manado narmare bestamt. Det har varit hur skont som helst och vi har fyllt dagarna med surfning, shopping och party. Vi stannade pa enorma Kuta beach, dar vagorna rullar in hela tiden i surfstorlek. Vi har till och med kopt en liten kamera, sa har ar lite bilder:

Har surfar ALLA...


Kuta Beach, Bali.


En dag pa stranden, igen =).


Harligt.


Simon utmanar vagorna.

Sabang

Nu sitter vi i Puerto Galera. Vi har hittat en jattefin bungalow och vilar mest hela dagarna har, forbereder oss infor att resa runt i Indonesien en manad. Igar nar vi skulle till att fota en haftig blackfisk som vi hittat strax utanfor beachen, sa gick kameran pa strejk. Den var helt vattenfylld innan jag hann tillbaks till blackfisken, sa det blir nog inte sa mycket bilder framover. Som tur ar har vi tagit en kopia pa alla bilder sa vi far behalla allt vi fotat, tur i oturen =)
Sista kvallen pa Boracay var iaf fin, en riktig hojdar-solnedgang och som tur var fungerade ju fortfarande kameran da, sa vi fick lite bildbevis.

Lacker solnedgang pa Boracay.


Sofia showar pa Boracay.


Dagsyssla i Puerto Galera.

Mot Puerto Galera

Nu har vi precis akt minibus i tre timmar, tillsammans med 17 andra. Det satt till och med en man pa taket, och ett barn spydde pa min resvaeska :P Jag tror det skulle behovas lite svenska poliser haer borta.
Vi var en svaeng i Boracay som skulle vara Filippinernas guldkorn, med 3 km vit sandstrand (rankad 7e finaste i vaerlden) och ett stort utbud av barer och aktiviteter, men det var lite av en besvikelse. Alldeles for mycket folk och stranden var smutsig. Men men! Tur att vart enda bekymmer aer att hitta en mysig sandstrand nagonstans, sa nu aer vi pa vaeg till Puero Galera som har ungefaer samma rykte om sig men som ska vara lite lugnare.
Forhoppningsvis stannar vi daer tills den 22a maj, da flyget gar fran Manila till Jakarta (Indonesien), och vi antligen far aka over ekvatorn!

Filippinerna

Nu aer jag 23 ar fyllda och har haft den baesta fodelsedagen i mitt liv. Vi var pa en o kallad Malapascua i Filippinerna kaend for sitt stora utbud av tresher sharks och bodde i en liten bungalow med ons finaste utsikt. Jag fick en jaettefin handvaeska av Simon och pa eftermiddagen gjorde vi vart forsta dyk i det haer landet. Vi hade hort att det fanns chanser att fa se Manta ray, sa vi hoppades innerligt pa att min fodelsedag skulle fora tur med sig, och det gjorde den. Vi sag forst en liten manta (ca 2 meter) sa vi var helnojda, men i slutet kom en som var annu storre, over 4 meter mellan vingspetsarna, en helt otroligt maektig upplevelse.

Filippinerna har verkligen gjort intryck pa oss, jamfort med Thailand och Malaysia. Nar vi forst landade i Manila slogs jag av hur rent och fraescht det var pa flygplatstoaletterna och skapade mig en bild fran det forsta intrycket. Naer vi sedan skulle hoppa in i en taxi kom vi knappt i vaeg da fattiga tiggande barn jagade bilen och forsokte oppna dorrarna. Vi stannade bara en natt i Manila, smatt chockade av livet daer som mest verkade besta av fattigdom och prostitution. Dag tva hade vi hunnit vaenja oss vid omgivningen och pa bussen fran huvudstaden Manila till Legazpi och naer klockan borjade naerma sig sex pa morgonen och det blev ljust i bussen satt vi bade tva och tittade fascinerat pa allt som utspelade sig utanfor fonsterrutan. Alla var vakna, i full gang med dagens sysslor. Det haeftigaste var att se bonderna ploga sina akrar med hjaelp av oxar.
Jag taenkte pa hur Sverige skulle se ut kl sex pa morgonen, vilken kontrast det var mellan laenderna.
I Legazpi tog vi en minibuss till Donsol, som var huvudsyftet med Filippinerna. Haer kan man naemligen simma med valhajar. Vi akte ut med en bat i tre timmar, satt klara och vaentade pa ett tecken att hoppa i. Det hade precis dragit forbi ett stort ovader sa chanserna var inte sa bra, och det var faktiskt pa hemvagen som den plotsligt dok upp. Valhajen var 8 meter lang och simmade precis under oss en bra stund. Det gar inte heller att beskriva kaenslan, men det var absolut bland det haeftigaste vi gjort hittills.
Vi hade aeven turen att se delfiner som hoppade bara nagra meter fran baten.

Sofia firar sin fodelsedag


Utsikt fran bungalow'n, pa dagen


Samma utsikt pa natten


Aentligen hittade vi en havsorm!


Pa mindre orter i Filippinerna aker man tricycle istaellet for taxi :P


Donsol, baten vi hyrde


och slutligen. Valhaj.

Tillbaks till verkligheten

Det gar inte att beskriva hur underbart vi har haft det, men bilderna kanske hjaelper till.
Vi bodde pa en resort pa on Kapalai, som egentligen ar ett rev helt taeckt av vatten, sa utsikten fran rummet var helt otrolig. Det var som att titta ned i ett akvarium.
Vi dok hela tiden, tre fyra dyk om dagen. Mestadels var det runt kapalai och mabul, men vi fick en dag pa Sipadan, och det var helt underbart. Sikten lag runt 25 meter, och vi sag sakert 40 skoldpaddor under den dagen. Det kryllade av whitetip reefsharks och sa fick vi se enorma stim med barracudor, bumphead parrotfish och trevallys.
Det roliga var att det var helt fantastisk snorkling (och dykning) runt omkring dar vi bodde, sa alla bilderna har nedanfor togs daromkring.


Har bodde vi, vatten overallt som ni ser.


Till och med i restaurangen.


Utsikten fran balkongen.


Sipadan, langst ner pa bilden dar vattnet ar morkt, stupar det ner 600 m.


Crocodilefish, ser ni?


Sofia har hittat en pufferfish under varat rum.


Nakensnacka.


Fetaste muranan hittills.


En av alla skoldpaddor.


Harlequin sweetlip, unge.


Lionfish.


Fiskar i mangder.


Black ribbon eel.


Angelfish.


Trivs som fisken i vattnet.

Kota Kinabalu

Nu har vi varit ute i djungeln en svaeng, och ikvaell flyger vi vidare for att aentligen dyka i Sipadan. Tydligen var det fullbokat langt framover men vi hade tur och ringde en dag da de fatt en avbokning och kunde komma samma dag. Vi blir daer i fyra dagar och efter det lovar jag att det kommer upp fina bilder haer pa bloggen :D

Miri ---> Gunung Mulu

Nu har vi alltsa kommit fram till Miri, Borneo, och varit har alldeles for lange. Jag (Simon) fick en riktigt elak matforgiftning sista dagen i KL, som slutade med sjukhus och dropp i tre dagar. Nu mar jag iallafall bra igen och imorgon gar vart flyg till parken Gunung Mulu som ska vara nagot utover det vanliga har pa borneo. Dar finns lite grottor och riktig djungel som man kan sysselsatta sig med och utforska.

/Simon och Sofia

Som nagra av er redan vet sa var vi pa Formula 1 i KL for en vecka sedan. Det var sjukt haeftigt! Vi satt precis intill banan, vid sista kurvan innan mal sa trots att vi hade oronproppar sa ros vi varje gang en bil swishade forbi.

Sedan har vi besokt "Batu Caves" for att ha gjort iallafall en turistig grej i KL. For att komma upp till grottan maste man ga upp for naestan 300 trappsteg, och det jag tyckte var aennu haeftigare aen grottan sjaelv var alla vilda apor som sprang omkring daer. (Bilder finns som vanligt laengre ned.)

Igar drack vi nagra ol med Simons bror Robin vilket var mycket trevligt, och imorgon gar flyget till Borneo daer vi ska klaettra i berg, djungeltrekka, och dyka!

Nu naer vi traeffade lite folk fran jobbet sa kaende jag att Nej, jag laengtar inte tillbaka aen. Vi har kommit in i semesterlunken haer borta, och har vant oss vid klimatet, vant oss vid att inte behova gora nagonting, och faktiskt borjat kaenna oss bekvaema med det.

Vad gaeller resan sa har vi aendrat rutten lite. Fran borjan hade vi taenkt laegga tva hela mandader i Indonesien, men ett vanligt visa-on-arrival gaeller bara i 30 dagar. Vi taenkte da aka till indonesiska ambassaden haer i KL och forsoka ansoka om 60 dagar men det visade sig vara laettare sagt aen gjort. Forsta dagen letade vi som tokar efter byggnaden som inte verkade finnas nagonstans, och definitivt inte lag daer kartan haevdade att den skulle ligga. Andra dagen var vi ute i tid och hittade till slut raett efter saekert aennu en timme. Laettade och genomsvettiga blev vi avvisade av vakten, eftersom man inte fick ga in i ambassaden om man hade kortbyxor kortaermat eller flipflops. Gissa vad vi hade pa oss?
Vi skrattade lite at var egen olycka, tog oss hem igen. Tredje dagen satte vi pa oss svarta langarmade byxor, langaermade trojor och gymnastikskor, tog en taxi till ambassaden da vi inte taenkte laegga fler steg pa att hitta dit, och naer vi aentligen kom fram fick vi beskedet att de inte tog emot visa-sokande just den dagen. Det var naemligen election-day! Naesta mojliga tillfaelle att fixa visa var pa mandag, dvs imorgon naer vi sitter pa ett plan haerifran.

Ja, vad ska man saega? :P Det ar nog inte meningen att vi ska vara i Indonesien sa laenge, sa nu blir det Fillipinerna en manad istaellet. Det aer ju inte sa trakigt det heller..



Utsikt fran vara platser


Formula 1 bil i monter.

Sahaer sag himlen ut redan kl 14.00 den dagen.


Batu-Caves. Den lilla svarta pricken aer Sofia.


Grottorna.


Jag vet inte vad aporna gor mot den tredje, men jag hoppas det aer nat bra.


"Vaelkomna hit, Nu har ni bara 100 trappsteg kvar"

Twintowers